Hästarslen och rymdraketer

Publicerad första gången 2014

Så här i rymdtider mellan uppskjutna
uppskjutningar, dockningar och rymdpromenader finnas anledning att reflektera lite över vilka faktorer som egentligen styr teknikutvecklingen.
Det är inte alltid den är fullt så genomtänkt och strukturerad som vi tror
– ibland är det traditionella inflytandet avgörande. Detta belyses i
följande skröna som är saxad ur en blogg ägd av ”Chefsingenjören”:

Standardspårvidden för järnväg i USA är 4 fot och 8,5 tum. Det är ett lite udda mått, eller hur?
Men varför valde man då detta som standardmått?
Jo, därför att det var så de byggde järnvägarna i England och det var
utvandrade engelsmän som konstruerade järnvägarna i USA.

Varför byggde då engelsmännen på detta sätt?
Det var därför att de första järnvägslinjerna byggdes av samma arbetare som byggde spårvägarna (före järnvägens tid) och det var detta standardmått de använde.

Men varför använde de just detta mått?
Därför att arbetarna som byggde spårvagnar använde samma formar och verktyg som de använde när de byggde hästvagnar. Okej!

Men varför hade hästvagnarna just denna spårvidd?
Jo, för om man försökte använda en annan spårvidd så gick hjulen sönder när man färdades på vägarna i England, som hade detta avstånd mellan hjulspåren.

Nå, vem byggde då dessa gamla vägar med djupa hjulspår?
Det var romarna som byggde de första större vägarna i Europa (och i
England) för sina trupper. Vägarna har använts ända sedan dess.

Ok, men hjulspåren då?
De romerska triumfvagnarna formade i begynnelsen hjulspåren, spår som alla sedan fick anpassa sig till för att inte förstöra sina vagnar. Eftersom triumfvagnarna var tillverkade för romarriket hade alla exakt samma spårvidd.

Standardspårvidden 4 fot och 8,5 tum för järnväg i USA härstammar alltså från de ursprungliga specifikationerna för en triumfvagn i romarriket.

Länge leve byråkratin! Så nästa gång du får en specifikation i din hand och undrar vilket ”hästarsle” som författat den, kan du vara inne på rätt spår.
Ty de romerska triumfvagnarna byggdes precis så breda att två hästbakar fick plats i bredd mellan skaklarna.

Nu kommer snart poängen…

När du ser en Space Shuttle på avfyringsrampen på KennedySpaceCenter  så sitter det två stora raketer på ömse sidor om den stora bränsletanken. Det är massiva startraketer, s.k. SRB-raketer. Dessa tillverkas av företaget Thiokol vid deras fabrik i Utah. Ingenjörerna som konstruerade dessa startraketer hade
föredragit om de kunde ha gjorts lite bredare, men raketerna måste
transporteras med järnväg från fabriken till Kennedy Space Center. Nu råkar det vara så att järnvägen från fabriken går genom en tunnel i bergen.

Startraketerna fick inte vara bredare än att de kom genom tunneln. Tunneln är lite bredare än järnvägsspåren, och järnvägsspåren, kommer du kanske ihåg, är lika breda som två hästbakar.
Designen av en synnerligen vital del i världens mest avancerade
transportmedel har alltså bestämts av bredden på ett ”hästarsle” för över 2000 år sedan.

Och du som trodde att ”hästarsle” bara var ett tråkigt skällsord!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *