Efter en MYCKET tröttsam dag sätter sig en kvinnlig tågpendlare tyst ner på sätet och blundar för att försöka få en tupplur.

När tåget rullar ut från stationen, tar killen som sitter bredvid henne fram sin mobil och börjar prata med hög röst:
-”Hej, älskling. Det är Eric. Jag är på tåget” – ” Ja, jag vet att klockan är halv sju och inte halv fem, men jag hade ett långt möte”…..”Nej, älskling, inte med den blonda från finansministeriet. Det var med chefen.”

”Nej, älskling, du är den enda i mitt liv, självklart, jag är så säker på det, jag svär.”

Femton minuter senare sitter han fortfarande och pratar högljutt – forfarande samma ämne.

Nu hade den kvinnliga pendlaren fått nog. Hon lutar sig fram till honom och säger nära telefonen: -”Eric! Lägg nu på och kom tillbaka till sängen, det är kallt här!”

Eric använder inte sin mobiltelefon offentligt längre!……….

Bidrag  från Paul i Provence