ARLO kamera för övervakning fritidshuset i Blekinge
Använder Arlo batteridrivna kameror som övervakning av framför allt vilt på och utanför tomten vid fritidshuset och ger samtidigt en viss förebyggande övervakning mot inbrott. Man kan kommunicera via kameran och den tänder en stark lampa och man kan aktivera siren manuellt eller automatiskt skrämma vildsvin eller andra närgångna besökare.
Bytte 4 övervakningskameror från ARLO Essential spotlight till 4 Arlo Pro 5, Dessförinnan hade jag ett Arlosystem med engångsbatterier under några år. Blev ganska dyrt då batterierna bara varade 2-3 månader
Arlo Essential som har fasta laddbara batterier i kameran hade verkat 2 år ute som viltkameror utomhus i alla väder i Blekinge. Batteritiden från början uppgavs vara upp till 5 mån men i verkligheten 3 -4 månader hade blivit någon månad lägre för de olika kamerorna när de byttes ut efter 2 års kontinuerlig drift utomhus i alla väder.
Arlo Pro 5 har upp till 8 mån batteritid och jag räknar med 5-6 månader i praktiken- Fördelen är att batteriet kan bytas ut och laddas separat eller i kameran.
För att effektivisera laddningen införskaffades en extra laddare som kan ladda två batterier samtidigt samt 2 extra batterier.
Bara en magnetladdare följde med kamerorna och laddade 36% på 100 minuter .
Den extra laddare jag införskaffade kan ladda två batterier samtidigt 65% på 105 minuter.
Laddaren som följde med klarar 1 batteri 36% på 100 minuter men en bra reserv om ett batteri blir fullständigt urladdat att få igång batteriet igen. Laddning med den medföljande laddaren sker med batteriet i kameran.
Strategi batteribyte
Två fulladdade batterier medtages vid batteribyte på alla kamerorna och brukar vintertid stanna vid fritidshuset högst 2 timmar – laddar då den batteridrivna bilen inför hemresan. Byter då till 2 fulladdade batterier på de kameror som har lägst procent kvar. Laddar de två andra batterierna i laddaren för två batterier. Hinner ladda minst 75-80% då batterierna inte är helt tomma och alla 4 kamerorna i blir fulladdade medan vi är kvar.
De kvarvarande 2 batterierna tas med hem och laddar till 50% och sen till 100% strax innan nästa batteribyte kamerorna.
Visst kunde 4 extra batterier införskaffats men då tid finns att ladda två batterier vid besöket räcker två extra batterier.
Räknar med livslängd 4-5 år då batterier med längre batteritid och två extra batterier som ökar livslängden för systemet med 50%.
Inte helt lätt att se igenom alla siffror för elförbrukningen för en elbil då det finns olika värden och WLTP värdena gör det dessutom ännu svårare att tyda .
Här kommer ett försök att bringa klarhet i begreppen.
Två olika förbrukningssiffror används.
KWh/100 km bilen förbrukat från batteriet
KWh/100 km batteriet behöver laddas med
Den första förbrukningssiffran visar vad bilen förbrukar per mil av batteriets laddning under körning för att bedöma räckvidden Kapaciteten i batteriet mäts fortlöpande i % av fulladdat batteri
Den andra förbrukningssiffran visar vad bilen förbrukar av kwh man laddat batteriet med och betalat för och används för att bedöma kostnaden för bilens elförbrukning
När man laddar ett batteri förlorar man en del i förluster på vägen som genererar spillvärme och förlusterna är olika olika årstider och vid vilken effekt man laddar och vilken bil man laddar.
Först en Analogi med bensinbilen och förbrukningssiffror
När man ”laddar en bil” med bensin får man in alla liter i tanken när man tankar utan några förluster om man inte spiller och dräller förståss.
Förbrukningen liter per mil i genomsnitt kan man enkelt mäta genom att summera tankade liter och dividera med körda mil över en viss period tex en månad eller ett år.
Bilen mäter själv förbrukningen som hjälp som man får ut i form av ett förbrukningstal lit /10 km som kan avläsas som momentanvärde just nu eller ett genomsnitt för den pågående resan eller ett ackumulerat genomsnitt för en viss period.
Båda metoderna ska visa samma världen över en samma period- tex en säsong eller ett år . Dock är tankade liter/körda mil tillförlitligast då man inte klart kan se i bilens mätning när den ackumulerade värdet påbörjades mätas och det finns mätfel i förbrukningen av bensin under resan.
Felet distansmätningen påverkar lika i båda metoderna och har ingen praktisk betydelse
ELBILEN
Förbrukningstal
På en elbil är finns det två förbrukningstal kwh/ 100 km som används
dels laddade kwh mot körda 100 km som kan jämföras med WLTP kwh/100km
dels förbrukningen avkwh från batteriet mot körda 100 km kan jämföras med räckvidden enl WLTP
Det första talet används när man anger WLTP värdet kwh/100 km det andra talet används när man kör för förstå hur långt batteriet räcker under drift -räckvidden.
När WLTP presenteras i två former, total räckvidd och i förbrukning kan det därför skapa viss förvirring.
På många hemsidor och annonser kan man läsa att en bil drar 16,2 kWh/100 km enligt WLTP men en räckvidd på 500 km enligt WLTP.
Förbrukningssiffran i WLTP, den som anger förbrukningen per 100 km, räknar med laddförluster vilket inte räckviddssiffran gör. När en bil testas för WLTP så är bilen fulladdad från start och efter testet laddar man fullt igen för att se hur många kWh man får i och som behövdes för att köra milen under testet.
Känner man batteriets kapacitet i kwh och räckvidden i mil enligt WLTP och räknar ut hur många kwh/100 km bilen drar av batteriet får man ett förbrukningstal som är mindre än WLTP värdet kwh/100 km eftersom laddförlusterna inte är inräknade.
FÖRLUSTER LADDNING
Laddförlust är energi som går genom laddaren och blir värme och aldrig når batteriet. Det kan handla om energi som blir till värme i kabeln eller när laddare konverterar växelström till likström (som krävs av batteriet) dessutom värms batteriet upp under laddningen som kräver en del av alla kwh som matas in. Eftersom dessa räknas bort för räckviddssiffran så blir siffrorna inte densamma.
VERKNINGSGRAD HUR EFFEKTIV ÄR LADDNINGEN?
När man laddar bilen går det åt ett antal kwh och om man vet hur många km man kört sen man laddade senast kan man enkelt räkna ut förbrukningen laddade kwh/ 100 km A
Läser man av bilens förbrukningssiffra kwh/100 km sen man laddade senast får man förbrukade kwh B
Verkningsgraden för laddningen är då B/A som som genomsnitt hamnar kring ca 90% sett över ett år.
Det betyder ca 10 % laddförluster. Betalar man 5 kr/kwh och bilen drar 20 laddade kwh/100km och kör 1500 mil per år är laddförlusterna 300 kwh/ år eller 1500 kr/år
LADDFÖRLUSTER VID OLIKA LADDSÄTT OCH TEMPERATURER
Ju högre effekt man laddar med ju lägre blir laddförlusterna Om man snabbladdar sommartid är laddförlusterna 3-4% om man laddar i vanligt Schukottag 2-3 KW blir laddförlusterna 20-30%
Lite olika beroende på bilmodell
Temperaturens inverkan är stor vid laddning
Om man startar ladda med kallt batteri går energi åt att värma upp batteriet så att batteriet laddar snabbare om man inte förvärmt batteriet innan laddning- självklart får man då ett högre förbrukningstal laddade kwh/100 km än normalt. När man förvärmer batteriet brukar det vara 5-6 kw effekt som går åt och kanhända 3-5 kwh går åt som motsvarar ett par tre mils mils körning.
Fulladdad bil som körs när det är kallt
På vintern är det mer luftmotstnd och lite trögare på vägen och värme från batteriet behövs för att värma kupen i bilen som höjer förbrukningen avsevärt-
Men det tillkommer också värmningen av batteriet vid varje start som kräver 3- 10 kwh (tempberoende förståss.) Inte nog med att behöva värma batteriet vid laddning det behöver värme även vid drift om det är riktigt kallt. Man kan spara batterimill genom att förvärma med laddkabel instoppad och med planerad starttid,
Detta innebär att båda förbrukningstalen under vintern går upp drastiskt och verkningsgraden vid laddning bli avsevärt sämre i genomsnitt kanske 15-20 % förluster mot 10% i snitt över året
Kör man bara bilen i stan få mil i veckan kanske 5 dar i veckan under en månad på vintern kan förbrukningstalet per mil närma sig det dubbla mot vad man är van vid, Man kan stänga av förvärmningen av batteriet i inställningar i Niro EV som är användbart under perioder när man bara kör kortare turer – man tappar räckvidd men det gör ju inget när bilen rullar få mil varje dag-och man laddar oftare. u
Stämmer man av förbrukningen av kwh med lite olika sträckor eller månadsvis och läser av hur många mil man kört och kwh använda får man insikt om förbrukningstalen korrelerat mot årstid antal mil och antal gånger man använt bilen. Detta ökar insikten som gör att man med ökande erfarenhet snabbar upp läroproces-sn och blir mycket van att bedöma räckviddens påverkan av årstid väder och vind.
FÖRBRUKNING VID OLIKA HASTIGHETER OCH TEMPERATURER
Elörbrukningen under körningen påverkar räckvidden där NIRO EV har ett WLTP värde 46 mil som man uppnår med mitt lugna körsätt vid 85 km/h sommartid och 60 km/ tim på vintern i södra Sverige med 0-gradigt ute i snitt. Syns tydligt i planeringsmallen nedan.
Planeringsmall för elbilen Niro EV
Visar hur man enkelt snabbt kan bedöma hur långt man kommer vid olika hastighet och olika årstider. Lite översiktligare än bilens lite mer primitiva planeringssystem som fokuserar mot okända laddstationer man normalt aldrig använt. Man har full koll genom att följa genomsnittsförbrukningen hur många mil man tappar eller vinner mot plan och ser enkelt hur man kan reglera med hastigheten.
Man vet var laddningsstationerna finns efter vägar man åker ofta förbi lika bra nu som på fossiltiden för de största har laddare nu. Man kan ta bättre egna beslut då man åker vägar man alltid åkt på än ett ofullständigt planeringssystem i bilen som utgår att man vet 0 om vad mackar finns. Systemet ska se som när man kör efter navigeringssystem kan vara hjälp på vägen men man kör efter eget huvud.
Lika enkelt att räkna i huvudet hur många mil man tappar eller vinner– ca 2 mil per kwh/100km ökad eller minskad förbrukning är min tumregel i Niro EV.
Sen vet jag att jag kommer kommer ungefär 40 mil med 17 kwh/100 km sommartid om jag håller lite mer än lasbilsfart.Vintertid blir det bara 32 mil och bilen drar ca 20 kwh/mil.
Tabellen medan anger mil man kan få ut vid olika urladdninggrad av batteriet och hur många mil man åkt vid varje påfyllnad av el och hur långt man då kommer innan nästa påfyllnad ser man i siffran vid nästa laddningstillfälle.
Enkel planering för en upp till 100 milafärd mer hinner man normalt aldrig köra på en dag
Optimal hastighet långkörning Niro EV är 105 km/tim strax över buss/lastbilsfart (vindstilla) kan justeras upp till 10% vid med och motvind av betydelse och mängden lastbilar på vägen- Lastbilar är till nytta att ligga bakom i hård motvind då man ändå gör bäst i att hålla nere farten. Elbilsteknik man lär sig för det är konsten att köra snålt och komma långt.
Tiden har lite mindre betydelse- det är det som gör det så avstressande att köra elbil.
Fakta man kan plocka ur planeringsarket
Exempel
Kör man 105 km/tim och ska köra långt
Vintertid får man ladda 2 gånger efter vägen första gången efter 26 mil 2.5 timmar och sen ladda var 19 mil varannan timme.
Sommartid första laddning efter 34 mil sen var 27 mil .
Köra 65 mil start fullt batteri
Vintertid behöver man ladda max (80%) 2 gånger efter vägen och lite påfyllnad vid kortrast
Sommartid räcker det med att ladda max 1 gång och lite påfyllnad vid en kortrast.
2025- 2026
ATT SE FRAM EMOT LÄGRE ELBILPRISER MINDRE ELBILAR OCH FRAMFÖRALLT AVLYXADE MED ONÖDIGT LULL-LULL MAN INTE HAR NYTTA AV I VARDAGEN.
Under närmaste året lanseras säkert flera elbilar som är 100 000 billigare dvs under 300-350 000 här ett av flera bra bilmärken.
Tumregel Om en elbil är högst 70-100 000 dyrare än en bil man normalt hade köpt blir elbilen billigare i drift om man har egen laddare– så strippa från lyx- plocka bort onödig batteristorlek för stora hjul och annat lulllull-då kan en elbil bli en riktigt bra affär 2025.
NY MODELL PÅ GÅNG KIS EV serie
Efter KIAS EV3 väntas EV2 under 2026 en elbil som förvänrtas kosta under 300 000 av en tillverkare som verkligen kan elbilar
Kkinesbilar gör man bäst i att glömma förutom att de spionerar är de inte bra nog och framförallt för dyra- copycats ska man bojkotta tycker jag.
Några märken har mycket få skador och allra lägsta skadefrekvenserna har Lexus, Kia, Honda, Toyota och Mazda. Det är bilar som nästan aldrig drabbas av dyrbara fel och kan vara ett bra val för den som vill ha en problemfri ”evighetsmaskin”.
De tillverkas i motpolen till Kina de Japansk-sydkoreanska bilaxeln i ASIEN som 2025 bygger världens mest sålda bilmodeller
Tänk på det när du byter bil nästa gång !
BILAR FRÅN ASIEN ÄR DET SOM GÄLLER
Notera inga bilmärken från KINA
Kineserna kan ännu inte bygga bilar som svarar mot de krav vi har i väst på en säker bra bil till ett attraktivt pris för att klara vår krav i väst kostar bilen för mycket.
Gå inte på propagandan att Kina är bäst på att bygga bilar- det dröjer några år till . De är för fortfarande dyra om de skall hålla godtagbar kvalitet och faller för mycket i värde. Det är inte bara en snygg fasad-bilens ska ha egenskaper vi vill ha och inget fusk på nåt Bilen måste dessutom vara billig samtidigt som den ska hålla värdet. 2025 finns ingen Kinesbil som klarar det.
En blåsig tisdag den 10 september 2024 förlorade bolaget Wind Estate kontrollen över ett 63 meter högt och 27 år gammalt Vestas V44-600-vindkraftverk i Darum i sydvästra Jylland. Räddningstjänsten ryckte ut, men kunde inget göra annat än att bevittna kraftverkets öde.
Vingarna snurrade okontrollerat tills en del av en vinges spets lossnade, och kraftverket blev ännu mer instabilt. Tornet bras, och delar av vingarna spreds över ett område på 300 meter. Ingen skadades vid olyckan.
Youtube-film från en händelse 2008 när ett danskt vindkraftverk snurrade okontrollerat.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.
