Elförbrukningstalen för en elbil lite hjälp till novisen

uppdaterad 250208

FÖRBRUKNINGSSIFFROR

Inte helt lätt att se igenom alla siffror för elförbrukningen för en elbil då det finns olika värden och WLTP värdena gör det dessutom ännu  svårare att tyda .

Här kommer ett försök att bringa klarhet i begreppen.

Två olika  förbrukningssiffror används.

  • KWh/100 km bilen förbrukat från batteriet
  • KWh/100 km  batteriet behöver laddas med

Den första förbrukningssiffran visar vad bilen förbrukar per mil av batteriets laddning under körning för att bedöma räckvidden Kapaciteten i batteriet mäts fortlöpande i % av fulladdat batteri

Den andra förbrukningssiffran visar vad bilen förbrukar av  kwh man laddat batteriet med och betalat   för och används för att bedöma kostnaden för  bilens elförbrukning

När man laddar ett batteri förlorar man en del i förluster på vägen som genererar spillvärme och förlusterna är olika olika årstider och vid vilken effekt man laddar och vilken bil man laddar.

Först en Analogi  med bensinbilen och förbrukningssiffror

När man ”laddar en bil” med bensin får man in alla liter i tanken när man tankar  utan några förluster om man inte spiller och dräller förståss.

Förbrukningen liter per mil i genomsnitt kan man enkelt mäta genom att summera tankade liter och dividera med körda mil  över en viss period tex en månad eller ett år.

Bilen mäter själv  förbrukningen som  hjälp som man får ut i form av ett förbrukningstal  lit /10 km som  kan avläsas som momentanvärde just nu eller ett genomsnitt för den pågående resan eller ett ackumulerat genomsnitt för en viss period.

Båda metoderna ska visa samma världen över en samma period- tex  en säsong eller ett år . Dock är tankade liter/körda mil tillförlitligast då man inte klart kan se i bilens mätning när den ackumulerade värdet påbörjades mätas och det finns mätfel i förbrukningen av bensin under resan.

Felet distansmätningen påverkar lika i båda metoderna och har ingen praktisk betydelse

ELBILEN

Förbrukningstal 

  • På en elbil är finns det två förbrukningstal kwh/ 100 km som används
  • dels laddade kwh mot körda 100 km som kan  jämföras med WLTP kwh/100km
  • dels  förbrukningen av kwh från batteriet  mot körda 100 km kan jämföras med räckvidden enl WLTP

Det första talet används när man anger WLTP värdet kwh/100 km  det andra talet används när man kör för  förstå hur långt batteriet räcker under drift -räckvidden.

När WLTP presenteras i två former, total räckvidd och i förbrukning kan det därför skapa viss förvirring.

På många hemsidor och annonser kan man läsa att en bil drar 16,2 kWh/100 km enligt WLTP men en räckvidd på 500 km enligt WLTP.

Förbrukningssiffran i WLTP, den som anger förbrukningen per 100 km, räknar med laddförluster vilket inte räckviddssiffran gör.  När en bil testas för WLTP så är bilen fulladdad från start och efter testet laddar man fullt igen för att se hur många kWh man får i och som behövdes för att köra milen under testet.

Känner man batteriets kapacitet i kwh och räckvidden i mil enligt WLTP och räknar ut hur många kwh/100 km bilen drar av batteriet får man ett förbrukningstal som är mindre  än WLTP värdet kwh/100 km  eftersom laddförlusterna inte är inräknade.

FÖRLUSTER LADDNING

Laddförlust är energi som går genom laddaren och blir värme och aldrig når batteriet. Det kan handla om energi som blir till värme i kabeln eller när laddare konverterar växelström till likström (som krävs av batteriet) dessutom värms batteriet upp under laddningen som kräver en del av alla kwh som matas in. Eftersom dessa räknas bort för räckviddssiffran så blir siffrorna inte densamma.

VERKNINGSGRAD HUR EFFEKTIV ÄR LADDNINGEN?

När man laddar bilen går det åt ett antal kwh och om man vet hur många km man kört sen man laddade senast kan man enkelt räkna ut förbrukningen laddade kwh/ 100 km A

Läser man av bilens förbrukningssiffra kwh/100  km sen man laddade senast får man förbrukade kwh B

Verkningsgraden för laddningen är då B/A som som genomsnitt hamnar kring  ca 90% sett över ett år.

Det betyder ca 10 % laddförluster. Betalar man 5 kr/kwh och bilen drar 20 laddade kwh/100km och kör 1500 mil per år  är laddförlusterna 300 kwh/ år eller 1500 kr/år

LADDFÖRLUSTER VID OLIKA LADDSÄTT OCH TEMPERATURER

Ju högre effekt man laddar med ju lägre blir laddförlusterna Om man snabbladdar sommartid är laddförlusterna 3-4% om man laddar i vanligt Schukottag 2-3 KW blir laddförlusterna 20-30%

Lite olika beroende på bilmodell

Temperaturens inverkan är stor vid laddning

Om man startar ladda med kallt batteri går energi åt att värma upp batteriet så att  batteriet laddar snabbare om man inte förvärmt batteriet innan laddning- självklart får man då ett högre förbrukningstal laddade kwh/100 km än normalt.  När man förvärmer batteriet brukar det vara 5-6 kw effekt som går åt och  kanhända 3-5 kwh går åt som motsvarar ett par tre mils mils körning.

Fulladdad bil som körs  när det är kallt

På vintern är det mer luftmotstnd och lite trögare på vägen och värme från batteriet behövs för att värma kupen i bilen som höjer förbrukningen avsevärt-

Men det tillkommer också värmningen av batteriet vid varje start som kräver 3- 10 kwh  (tempberoende förståss.) Inte nog med att behöva värma batteriet vid laddning det behöver värme även vid drift om det är riktigt kallt. Man kan spara batterimill genom att förvärma med laddkabel instoppad och med planerad starttid,

Detta innebär att båda  förbrukningstalen under vintern går upp drastiskt och verkningsgraden vid laddning bli avsevärt sämre i genomsnitt kanske 15-20 % förluster mot 10% i snitt över året

Kör man bara bilen i stan få mil i veckan kanske 5 dar i veckan under en månad på vintern kan förbrukningstalet per mil närma sig det dubbla mot vad man är van vid,  Man kan stänga av förvärmningen av batteriet i inställningar i Niro EV som är användbart under perioder när  man bara kör kortare turer – man  tappar räckvidd men det gör ju inget när bilen rullar få mil varje dag-och man laddar oftare. u

Stämmer man av förbrukningen av kwh med lite olika  sträckor eller månadsvis och läser av hur många mil man kört och kwh använda får man insikt om  förbrukningstalen korrelerat mot årstid antal mil och antal gånger man använt bilen. Detta ökar insikten som gör att man med ökande erfarenhet snabbar upp läroproces-sn och  blir mycket van att bedöma räckviddens påverkan av årstid väder och vind.

FÖRBRUKNING VID OLIKA HASTIGHETER OCH TEMPERATURER

Elörbrukningen under körningen påverkar räckvidden där NIRO EV har ett WLTP värde 46 mil som man uppnår med mitt lugna körsätt vid  85 km/h sommartid och  60 km/ tim på vintern i södra Sverige  med 0-gradigt ute i snitt. Syns tydligt i   planeringsmallen nedan.

Planeringsmall för elbilen Niro EV

Visar hur man enkelt snabbt kan bedöma hur långt man kommer  vid olika hastighet och olika årstider. Lite översiktligare än bilens lite mer primitiva planeringssystem som fokuserar mot okända laddstationer man normalt aldrig använt. Man har full koll genom att följa  genomsnittsförbrukningen hur många mil man tappar eller vinner  mot plan  och ser enkelt hur man kan reglera med hastigheten.

Man vet var laddningsstationerna finns efter vägar man åker ofta förbi  lika bra nu som på fossiltiden för de största har laddare nu. Man kan ta bättre egna beslut då man åker vägar man alltid åkt på än ett ofullständigt planeringssystem i bilen som utgår att man vet 0 om vad mackar finns. Systemet  ska se som när man kör efter navigeringssystem kan vara hjälp på vägen men man kör efter eget huvud.

Lika enkelt att räkna i huvudet hur många mil man tappar eller vinner– ca 2 mil per kwh/100km ökad eller minskad förbrukning är min tumregel i Niro EV.

Sen vet jag att jag kommer  kommer ungefär 40 mil  med 17 kwh/100 km   sommartid om jag håller lite mer än lasbilsfart.Vintertid blir det bara 32 mil och bilen drar ca  20 kwh/mil.

Tabellen  medan anger mil man kan få ut vid olika urladdninggrad av batteriet och hur många mil man åkt vid varje påfyllnad av el och hur långt man då kommer innan nästa påfyllnad ser man i siffran vid nästa laddningstillfälle.

Enkel planering för en upp till 100 milafärd mer hinner man normalt aldrig  köra på en dag

Optimal hastighet långkörning Niro EV är 105 km/tim strax över buss/lastbilsfart (vindstilla) kan justeras upp till 10% vid med och motvind av betydelse och mängden lastbilar på vägen- Lastbilar är till nytta att ligga bakom i hård motvind då man ändå gör bäst i att hålla nere farten. Elbilsteknik man lär sig för det är konsten att köra snålt och komma långt.

Tiden har lite mindre betydelse- det är det som gör det så avstressande att köra elbil.

Fakta man kan plocka ur planeringsarket

Exempel

Kör man 105 km/tim och ska köra långt

Vintertid får man ladda 2 gånger efter vägen  första gången efter 26 mil 2.5 timmar och sen ladda var 19 mil  varannan timme.

Sommartid  första laddning efter 34 mil sen var 27 mil .

Köra 65 mil start fullt batteri

Vintertid behöver man  ladda max  (80%) 2 gånger efter vägen  och lite påfyllnad vid kortrast

Sommartid räcker det med att ladda max  1 gång  och lite påfyllnad vid en kortrast.

2025- 2026

ATT SE FRAM EMOT LÄGRE ELBILPRISER MINDRE ELBILAR OCH FRAMFÖRALLT AVLYXADE MED ONÖDIGT LULL-LULL MAN INTE HAR NYTTA AV I VARDAGEN.

Under närmaste året lanseras säkert flera elbilar som är 100 000 billigare dvs under 300-350 000 här ett av flera bra bilmärken.

Tumregel Om en elbil är högst 70-100 000 dyrare än en bil man normalt hade köpt blir elbilen billigare i drift om  man har egen laddare– så strippa från lyx- plocka bort onödig batteristorlek för stora hjul och annat lulllull-då kan en elbil bli en riktigt bra affär 2025.

NY MODELL PÅ GÅNG KIS EV serie

Efter KIAS EV3 väntas EV2 under 2026 en elbil som förvänrtas kosta under 300 000 av en tillverkare som verkligen kan elbilar

Kkinesbilar gör man bäst i  att glömma förutom att de spionerar är de inte bra nog och framförallt för dyra- copycats ska man bojkotta tycker jag.

 

Vissa bilmärken sticker ut vad gäller driftsäkerhet

Några märken har mycket få skador och allra lägsta skadefrekvenserna har Lexus, Kia, Honda, Toyota och Mazda. Det är bilar som nästan aldrig drabbas av dyrbara fel och kan vara ett bra val för den som vill ha en problemfri ”evighetsmaskin”.

De tillverkas i motpolen till Kina de Japansk-sydkoreanska bilaxeln i ASIEN som 2025 bygger världens mest sålda bilmodeller

Tänk på det när du byter bil nästa gång !

BILAR FRÅN ASIEN ÄR DET SOM GÄLLER

Notera inga bilmärken från KINA

Kineserna kan ännu inte bygga bilar som svarar mot de krav vi har i väst på en säker bra bil till ett  attraktivt pris för att klara vår krav i väst kostar bilen för mycket.

Gå inte på propagandan att Kina är bäst på att bygga bilar- det dröjer några år till . De är för fortfarande dyra om de skall hålla godtagbar kvalitet och faller för mycket i värde. Det är inte bara en snygg fasad-bilens ska ha egenskaper vi vill ha och inget fusk på nåt  Bilen måste dessutom vara billig samtidigt som den ska hålla värdet. 2025 finns ingen Kinesbil som klarar det.

 

 

Haveri vindkraftverk i Danmark

Vindkraftverk kan ibland haverera

En blåsig tisdag den 10 september 2024 förlorade bolaget Wind Estate kontrollen över ett 63 meter högt och 27 år gammalt Vestas V44-600-vindkraftverk i Darum i sydvästra Jylland. Räddningstjänsten ryckte ut, men kunde inget göra annat än att bevittna kraftverkets öde.

Vingarna snurrade okontrollerat tills en del av en vinges spets lossnade, och kraftverket blev ännu mer instabilt. Tornet bras, och delar av vingarna spreds över ett område på 300 meter. Ingen skadades vid olyckan.

Youtube-film från en händelse 2008 när ett danskt vindkraftverk snurrade okontrollerat.

ref NY TEKNIK artikel i ämnet