by

VAD PÅVERKAR RÄCKVIDDEN FÖR EN ELBIL


Det finns en engelsk undersökning i sept 2024 om hur olika faktorer påverkar  räckvidden för en elbil uppdelade i tre kategorier bilen , omgivningen och föraren. Vi bilägare har tagit upp ämnet i sept.

Undersökningen avhandlar alla elbilar och siffrorna visar variationen av påverkan på förbrukningssiffrorna för olika faktorer.

 

Korta streck är nog intressantast

då de visar på liten skillnad mellan olika elbilar oberoende av modell , märke och storlek.

Hastighet stor negativ påverkan betydligt större påverkan än fossilbilar där fossilbilar kända att dra mycket i stadstrafik. De redan höga förlusterna med fossiltekniken  dämpar säkert dessutom den procentuella ökningen vid högre hastighet. Min ref NiroEV 11-20 KWh/10 mil ger  81% ökning

10% skillnad luftmotstånd liten positiv påverkan å andra sidan är ju medelhastigheten av årsmilen heller inte så hög Min ref Niro EV jfrt med  Tesla ökning förbrukning mellan 90 och 110 ger 17% mer för NiroEV säkert större än 10% skillnad i CD tal till Teslans fördel.

Dubbelt så många hästkrafter liten negativ påverkan däckslitaget styr säkert att hålla igen med accelerationen.

Större andel  snabbladdning liten positiv påverkan med mindre laddförluster logiskt lägre effekt brukar ge större förluster.

Aggressiv körning liten negativ påverkan

Förvånande är att dubbelt så många hästkrafter och aggressiv körning har så liten påverkan

Långa streck

Val av bilmodell har säkert stor betydelse för dessa faktorer

Dubbla batterikapaciteten Negativ påverkan inte förvånande måste vara den högre vikten som slår igenom.

Dubbla vikten bilvikt +släpvikt Negativ påverkan som förväntat enligt mekanikens lagar.

Bromsåtervinningen   från ingen till positiv påverkan tyder på att val av bilmodell har stor betydelse.

Temperaturen större ökning vid många minusgrader än man kunde tro baserat på tester  av biltidningar i vårt kalla klimat och utan egen vintererfarenhet  med elbil för att själv kunna bedöma.Kanhända stor andel bilar utan värmepump i undersökningen? Själv tror jag på 20% ökning i södra Sverige för Niro EV vintertid i södra Sverige . De höga procentuella värdena beror säkert på stor andel av  bilar utan värmepump får en otillbörlig påverkan. Finns  få laddhybrider med värmepump men säkert många laddhybrider med i studien.

Trafiken Positiv påverkan i tät trafik förvånande måste bero på att medelhastigheten vid tät trafik  är avsevärt lägre och man förlorar tid för det kan ju aldrig löna sig att bromsa även om man har bromsregenerering.

by

LADDPLANERARE ELBIL Niro EV

Uppdaterad 241120

Man behöver inte förlita sig på bilens laddplanering som bygger på tracrecord hur man kört bilen senaste tiden. Alltid bra att ha en egen uppfattning och plan efter färden-Det är föraren (skepparen )som  bedömer avgör och bestämmer inte hjälpsystemen har alltid varit min devis vare sig man är  båtskeppare , bilförare som kör efter GPS eller  förare av elbil som skall bedöma när och var man skall ladda.

När planen eller kartan och verkligheten inte stämmer gäller alltid verkligheten.

Tabellen nedan uträknad med KIA Niro EV batteristorlek. Förbrukningssiffrorna vid specifika hastigheter är från min egen loggning förbrukning  av bilen sommartid. Vinter antaget 20% högre förbrukning som vintertester med Niro EV anger.

Tips läsa  Välj årstid och planerad hastighet läs av milen som laddas i batteriet vid olika laddningsgrader – se hur långt du kan köra innan första laddning- se på miltalet vid andra laddning hur långt du kommer när du laddat första gången etc Följ  medelförbrukningen under färd   du tappar i räckvidd  ca 2 mil per 1kwh/10 mil hägre förbrukning,  

Lästips siffrorna i stora fältet är körmil  ex 105km/h full tank  38 mil i tanken behöver ladda senast efter 34 mil(10%)   då kommer jag 61 mil ( se ladd2) Startar jag med full tank och ska åka 50 mil och kan ladda när jag kommer fram behöver jag bara fylla på 5o-34=16 mil av de 27 mil (10-80%) dvs ladda 16/40=40% dvs från 10-50% på laddstället,  

NOTERA vintervärdena På vintern laddar men senast vid 15% dvs 20% i praktiken då bilen kan gripa in och strypa effekten redan vid 15% när det riktigt kallt ref vinterkörningsstester Niron i Norge 2023

MED OCH MOTVIND

Man tappar 10% av milen i motvind och tjänar 10% i medvind är en bra tumregel att korrigera med.

TUMREGEL för tabellen

är enkel att hålla i huvet under färd och ger laddtabellen i ett nötskal

Tumregeln 100/40/16/2    100 km/h -40 mil fullt batteri-16kwh/10mil l-tappar 2 mils räckvidd per 1 kwh/10 mil högre medelförbrukning Laddar under långfärd gör man optimalt vid 10% i batteriet   efter 36 mil med 4 mil kvar i normalläget.

EX Åka långresa med förbrukningen 23 kwh/10 mil (120 km/h sommar eller på vintern på motorväg när det är kallt  kallt och hård motvind) då  tappar man (23-16)*2= 14 mil av räckvidden och måste ladda redan efter 22 mil.

Användningsexempel 

1 Planera resa på 58 mil

(Lund-Södertälje) sommartid köra 105 km/h som bra elbilsfart långkörning (Lite snabbare än lastbilar och långfärdsbussar). I laddplaneraren ser jag att vid 105 km/h behöver jag normalt ladda efter 34 mil om jag startar med 100% batteri och då kan jag få mera mil så jag kan köra totalt 61 mil från start och ha ca 4 mil (10% kvar)

Jag  behöver under färd ladda totalt 58-34= 24 mil utöver de användbara 34 mil  ett fullt batteriet vid start. som ger 10% 4 mils marginal vid framkomst till såväl laddställe som mål. Laddar man tidigare måste man fylla på motsvarande ej körda tillgängliga mil i batteriet. Då lämpligt  kanhända ta nytt beslut och  fördela också med en  andra laddomgång. Första laddningen lämpligen som en långrast med mat efter vägen efter 30-35 mil kombinerat med ett kortare laddstopp mot slutet av resan är  det mest optimala som ger spelrum för att både ladda tidigare och högre förbrukning än planerat.

I laddapparna jag använder CircleK Ionity vet jag vad laddställena finns och har några alternativ efter 25-35 mil färd och kan välja beroende på energiförbrukningen under färden. Laddning 2 om den behövs grovplaneras vid laddställe 1 innan avfärd. Bilens förslag på laddställen när resrutten läggs in  eller under färd blir alternativa ställen att ladda.

2 Bedöma hur räckvidden påverkas under färd

Jag ser genomsnittsförbrukningen under körning och vet räckvidden vid viss genomsnittsförbrukning Går enkelt att bedöma hur räckvidden förändras vid färd. Vid behov man man reglera farten och därmed förbrukningen.

Tumregel vid körning 100/40/16/2

Bilens räckvidd vid 100 km/h ,  40 mil vid fullt batteri med förbrukning 16 kwh/ mil sommartid vid 100 km/h Räckvidden ändras 2 mil per Kwh/mil ändrad förbrukning.

Väldigt enkelt att följa genomsnittsförbrukningen på långfärd. Niron visar snittförbrukning sen bilen startades senast, genomsnittsförbrukningen sen den laddades senast och det finns även ett ackumulerat värde som man kan använda för mätning av säsongsförbrukning.

Man startar långresa med 100% batteri och kan oberoende av antal stopp se det ackumulerade värdet hela tiden. Förbrukningen sen senaste stoppet.  visar tendensen om förbrukningen är ökande eller minskande pga hastighet , backighet ,vind eller väder.

EX kör man med förbrukningen 18 kwh/mil tappar man 4 mil och måste ladda redan  efter 32 mil. Normalläget är ladda efter 36 mil med 10%  eller 4 mil kvar i batteriet.

3 Restidens påverkan av hastighet

Ha inte övertro på snabbladdning vid långresa inte ens med en snabbladdande bil .Man behöver minst  1 timmes rasttid  för var 50e mil det blir 2 timmar  på en 100 milaresa. Att oja sig över långsamladdande elbilar är mest tidningarnas bilprovare som gör. I den praktiska vardagen är det bara en organisationsfråga hur man lägger upp den totala restiden med raster och mat mest optimalt.

Vill man komma fram snabbare lönar det sig att öka farten och ta fler laddstopp med elbil 

Tumregel långfärdsfart man tjänar 10 min på varje 10 mil genom att köra 10km/h fortare.

Kör man 115 istället för 105 blir förbrukningen  3 kwh mer på 10 mil eller man tappar bara 1,5-2 elmil per 1o mil. Det tar ungefär 2-3 min att snabbladda 2 elmil med modern laddteknik.Teoretiskt tjänar man alltså 7-8 min/10mil genom att köra snabbare men i praktiken lite mindre då det tar  tid att leta, förbereda och avsluta laddning och att man behöver dessutom längre raster vi långkörningar, Även om elbilen behöver dubbla tiden och ladda  som KIA Niro EV tjänar man oftast tid på att köra lite fortare trots fler laddstopp.

Att ladda en elbil tar under färd ungefär 10-15 min ”etablering och avslutatid” man inte kan undvika. Det handlar om tiden att leta upp en lämplig laddare stanna och förbereda och ansluta kabeln  sen kommer en procedur att avsluta laddningen.  Därtill tillkommer  laddtiden som är beroende på bilens laddhastighet och yttre förhållanden som temperatur och annat. Snabbladdning i alla ära man tjänar mindre än man tror  det finns annat också som påverkar vid rejäla långkörningar.

Köra 100 mil för att ta ett exempel

Rasttid minst 1 timmes rast per 50 mil dvs 2 timmar fördelat under färden för att orka och inte minst köra säkert 100 mil på en dag.

Niron behöver 48 min för att ladda 70%  Ett laddstopp  tar alltså en timme
En bil med 800 V teknik laddar 70% på 24 min dvs laddstoppet tar halva tiden 0,5 tim

90 km/h är en bra långresefart   105km/h  är en snabbresa.

90 km/h  11,1 timmars färdtid i bilen 2 laddstopp om 30 mil vardera.  Restid totalt 11,1+2= 13,1 timmar för Niron och 11,1+1+1 timme för minimi-rasttid= 13,1 timmar för en snabbladdande bil. ( notera snabbladdningen lilla betydelse vid rejäl långresa vid lugn körning)

105 km/h 9,5 timmars  färdtid i bilen  2 laddningar om 27 mil och en laddning 13 mil 2,5 laddningar totalt 9,5+2,5 = 12 timmars resa  för Niron och 9,5+1,25 + 0,75 tim( rasttid för minimirast) totalt  11,5 timmar för en snabbladdande bil.

Niro EV bilen tjänar alltså 1 timme och en snabbladdande bil med samma miltal i batteriet 1,5 timme på att köra lite snabbare 105 km/h mot 90 km/h och ladda flera gånger under en 100 milaresa..

SLUTSATS

Snabb snabbladdning och lite större batteri ger bara onödig övertro att lindra räckviddsångest. Det är  defenitivt inte värt att betala en massa extra  pengar för vare sig 800V laddning eller större batteri vet jag som kan räkna och lever med en LAGOM Elbil i vardagen där huvuddelen av årsmilen körs i regionen och har egen laddbox i brf i Lund och i fritidshuset Blekinge. Snabbladdar mest som på fyllnad,

Har man många medellånga turer 40-60 mil under året har man defenitivt  nytta av lite snabbare snabbladdning,

 

 

 

 

 

by

Historia i skattesänkningstider

10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans.

Notan blir 1000 kr.
Notan delas på samma sätt som skatt betalas i Sverige:
– De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting
– Den 5:e betalar 10 kr
– Den 6:e betalar 30 kr
– Den 7:e 70 kr
– Den 8:e 120 kr
– Den 9:e 180 kr
– Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr
De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr.

En dag säger restaurangägaren:
– ”Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i
fortsättningen”.
En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu det händer grejer.

Man vill fortfarande betala middagen såsom skatter betalas.
De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra?

Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så att alla får sin del? De
inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr.

Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.

Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de belopp varje person skall betala.

Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis.
Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.
Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis.

Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat…
– Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen. Han pekar på den 10:e och säger:
– Men han sparar 70 kr!

– Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.

– Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.

– Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.
– Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!

De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom för allt möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.

Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:
Det fattas 520 Kr…

Ett bidrag från Gunnar Å och påmind om av flera senaste tiden

by

Val av lunchrestaurant

A group of chaps, all aged 40, discussed where they should meet for lunch.  Finally, it was agreed that they would meet at Wetherspoons in Uxbridge because the waitresses had big breasts and wore mini-skirts.

Ten years later, at age 50, the friends once again discussed where they should meet for lunch.  Finally, it was agreed that they would meet at Wetherspoons in Uxbridge because the food and service was good and the beer selection was excellent.

Ten years later, at age 60, the friends again discussed where they should meet for lunch.  Finally, it was agreed that they would meet at Wetherspoons in Uxbridge because there was plenty of parking, they could dine in peace and quiet, and it was good value for money.

Ten years later, at age 70, the friends discussed where they should meet for lunch.  Finally, it was agreed that they would meet at Wetherspoons in Uxbridge because the restaurant was wheelchair accessible and had a toilet for the disabled.

Ten years later, at age 80, the friends discussed where they should meet for lunch. Finally, it was agreed that they would meet at Wetherspoons in Uxbridge because they had never been there before.

A nice contribution from Paul in Provence